Att vara flera inuti · På 1177.se

Delarna jag var. Högstadie.

Delarna skrev presentationer av sig bara några veckor innan integrationen. Så när de skrev det hade de hunnit våga finnas och förstå sig på sig själva som delar så mycket de kunde, så mycket som det blev innan integrationen. Klistrar in det de skrev då, med några små ändringar för begriplighetens skull ibland bara.

Högstadie skriver:

”det är högstadie nu. jag var jättearg på allting innan. ville bara sparka på allt med mina stålhättor och tyckte att alla i hela världen va dumma. som om jag mest va en igelkott och ville skydda mig. för jag visste att ingen ändå kunde tycka om mig och jag visste att alla ändå tänkte va dumma. och jag ville bara dö och skada mig fast jag var för rädd. jag var jättearg på mig för det. fast jag försökte döda mig en gång men det blev helt mesigt. det är konstigt nu för jag har fått va arg och otrygg hos stora och [terapeuten] och jag har fått säga allt som va dumt och så. och så känns det som om jag tror på att det är annorlunda nu. för dom är ju inte dumma. och jag behöver inte va så arg mer. och jag blir mest trött av att va en igelkott. och vi kan lika gärna ha rosa skor i tyg för lilla blir glad av det för jag vill ändå inte sparka på nån så de gör inget om vi inte har stålhättor. det är som om jag inte vill nåt särskilt eller behöver nåt särskilt eller så. som om jag inte riktigt vet varför jag finns mer. jag vill bara va med dom andra. kanske hoppa i vattenpölarna med lilla eller hålla mellanstadie i handen o säga att hon visst får va arg när nån e dum, eller så. det e rätt skönt att jag inte behöver finnas för nåt särskilt, men att dom andra låter mig finnas ändå. jag tar inte så mycket plats, fast jag får va med bara för att alla ska få va med. det känns bra. dom e snälla, jag tycker om dom.”

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.