Till dig som är liten och finns inuti

Till dig som är liten och finns inuti. Andas.

Hej
Hur har du det idag? Jag är mest trött och trött, som vanligt. Det är lite bättre på vissa sätt i alla fall, ibland känns det ändå som att det spelar roll. Och ibland känns det ju inte så. Det är ok också.

Idag tänkte jag mest att jag ville dela med mig av en sak jag hittade på instagram. Det är en som har gjort små filmsnuttar som kan vara till hjälp om man vill andas lugnt. Vet inte om du har hört om det, men ofta när man mår dåligt andas man snabbt och liksom stressar upp kroppen och då kan det göra att man mår ännu sämre och kanske ännu räddare och att paniken blir värre. För det är som att kroppen beter sig som att man är jätterädd när man andas jättesnabbt, och då tänker hjärnan att man är jätterädd och drar igång en massa reaktioner på det och då andas man kanske ännu snabbare och då drar hjärnan igång ännu mer och… det blir inte så bra.

För vissa är det jättedåligt att testa att andas djupt och lugnt då. Det kan bli att det bara känns hemskt eller till och med att man får mer flashbacks och att allt blir värre. Gör inte det då. För andra kan det funka bra med andningen. Göra att man bryter av det som handlar om att kroppen och psyket håller på att stressa varandra så det blir värre och värre. Så man kan bli lugnare. Och om man blir lugnare kan man ofta tänka bättre, till exempel kan det bli lättare att tänka att det som känns hemskt är ett minne bara, inte nåt som händer nu. Eller att tänka vad man vill göra för att det ska bli lättare, eller kanske att ringa eller skriva till någon och be om hjälp.

För mig har det hjälpt mycket att lugna ner andetagen. Men man är olika. Det är därför jag ville skriva att det kan bli dåligt också. Det är inte som att man är rätt om det fungerar bra och fel annars. Det är lite olika bara. För vissa funkar det.

När jag haft kontakt med vården har de ofta pratat om att man ska andas i en fyrkant. Vet inte om du hört det. Det går säkert att googla på annars. Jag tycker bättre om de här små videosnuttarna i alla fall, att följa med dem. För de känns trygga och fina med färgerna och formerna och då har jag lättare att lugna ner mig, för att färgerna också hjälper, inte bara att andas lugnare.

Om du inte ser filmsnuttarna längst uppe i det här inlägget kan du klicka här så ska du komma till dem. Det finns ännu fler om du klickar här.

Det går att bläddra mellan dem du kan se i det här inlägget, om du klickar på den lilla pilen som finns till höger eller vänster. Hoppas att du hittar någon som du tycker om. Jag tyckte inte lika mycket om alla, men väldigt mycket om vissa. Jag tror man är olika där med, vilka som passar en.

Nu ska jag gå till biblioteket och låna julböcker. Nästa vecka ska jag skriva på stafettkontot Om dissociation, jag tänkte att jag skulle ha julbokstema mest. Och lite annat. Du får gärna kolla det jag skriver där i alla fall.

Var rädd om dig
och jag hoppas att andra är rädda om dig
Linnéa

Till dig som är liten och finns inuti

Till dig som är liten och finns inuti. December.

Hej
Hur har du det idag? Det har blivit december och advent nu, sen sist jag skrev. Känns det ok? Eller bara hemskt?

Jag tycker det är ganska ledsamt i år. Inte som det var förut. Jag får inte en massa flashbacks eller nåt annat sånt hemskt av att det är advent och jul. Men jag slutade fira på sätt som var dåliga för mig. Jag är fortfarande glad för det, jag behövde det. Fast det är som att det blivit för många år när jag varit för sjuk, så det blir liksom inget bra istället. Bara inte jättedåligt, för det är slut. Men inte så mycket istället för det, mest tomt och trött och sjukt. 

Jag är ledsen för det, för jag tycker egentligen om julen och advent mycket. Jag fick några år när jag kunde börja forma nåt som blev bra för mig. Fast sen blev jag sämre i kroppen. Och orkar mindre. Orkar inte vara med på nån annans firande, och orkar inte riktigt fixa något som känns bra för mig själv heller. Och då blir det liksom inget. Jag kan planera och tänka vad som kunde bli bra, men det behövs pengar och kraft ändå, för att det ska bli. Och jag har kanske inte tillräckligt av nåt av det.

Jag tycker det är svårt ibland. För att många berättar om hur de kämpar med det hemska och det jobbiga. Och det tycker jag är bra, för man kan känna sig mindre ensam då. Och en del berättar om hur de tog sig förbi det hemska och jobbiga och hur det kunde bli bra på ett nytt sätt, hur det gick att hitta. Det är också bra, jag tycker det känns viktigt för att man behöver bli påmind om att det går att nå något sånt. Något tryggt och fint och som känns bra för en. Fast jag tog mig förbi det hemska och sen.. jag vet inte. Jag är mest sjuk nu, inte av minnen och sånt. Det är kroppen. Men jag är ändå inte i det där att ha hittat det nya och fina. Jag är trygg i mig och kan tänka ut hur det skulle se ut. Men det räcker inte. Det blir mest tomrum ändå. För det gamla försvann och det går inte helt att räcka till nåt nytt.

Tycker det är svårt att formulera. Känns ledset idag i alla fall. Kanske blir det bättre sen. Innan jul. Eller nästa jul. Jag vet inte. Jag försöker göra det fint här hemma, tryggt på det sättet. Jag orkar inte städa, men jag gör lite julgodis och har såna saker jag tycker om. Jag virkade en Maria och en bebisjesus och de har fått en brasa nu. Det känns fint att ha, tycker jag. Som trygghet och värme.

Hoppas du har det lite bättre och att det som kan vara fint med advent kan nå dig och få vara fint för dig. Vad det än är. Kanske fina ljus eller adventskalendern eller nåt annat. Jag vill så gärna att du ska få ha det bra. Och jag. Jag vill att jag ska få ha det bra också. Egentligen är det konstigt, så var det inte förut. Men nu är det så. Och det blir ledsamt att det inte räcker med att känna så, att jag inte räcker till att ge mig det som gör att det blir bra.

/Linnéa

Till dig som är liten och finns inuti

Till dig som är liten och finns inuti. Låta det bli helg.

Hej

Hur har du det idag? 

Jag är ganska trött och har varit sjukare än vanligt ganska länge nu. Det är svårt. Jag tappar rutiner och sånt jag brukar må lite bättre av och det är som att all tid bara flyter ihop till en oändlig tråkig gröt. 

Igår och idag har jag försökt fixa lite här hemma. Städat det värsta och tagit fram lite adventssaker. Och idag hade jag tvättid, medan jag väntade slog jag in några paket som ska vara till julen. Jag skickar de flesta av mina, så jag brukar vara färdig tidigt så jag slipper bli stressad. Det är ju inte så bråttom egentligen.

Det känns lite bra att fixa, städa och tvätta och liksom bli färdig. Så kan det få bli helg imorgon när det blir fredag och advent sen på söndagen. Jag behöver nog egentligen mer känslan av att det blir helg än att det ska bli advent. Som att bryta den där gröten av en massa jobbig tid att orka med. Att vissa veckodagar behöver få betyda något särskilt, kännas annorlunda. Jag funderar på att gå på bio imorgon om jag orkar. För då känns det ännu mer som helg. Jag vill se den nya som är lite från Harry Potter-världen fast från en annan tid. Jag har hört att det finns en nifflare som har bebisar i den. Jag tyckte så mycket om alla de konstiga djuren i den förra filmen. Nifflaren är den som hela tiden tar guld och såna saker som är värda mycket. Den är söt. Bebisarna måste vara jättesöta, tänker jag.

Fast kanske jag inte orkar, jag vet inte än. Men kanske. I vilket fall har jag städat och fint nu. Och en stjärna jag kan tända för att det blir advent. Det känns tryggt i mig. Det blir helg. Inte bara mer trött grötig likadan tid att orka med.

Värme och allt snällt
Linnéa