EFT vid PTSD

Jag är bortrest den här söndagen, så petar in ett inlägg jag skrivit i förväg just för att ha till någon söndag när det inte fanns möjlighet att skriva något nytt. Jag hittade den här boken i somras, efter att ha läst en annan text av Gunilla Brattberg. Den heter EFT vid PTSD – Handbok för tillämpning av självhjälpsmetoden EFT vid posttraumatiska stresstillstånd.

Jag har hört om EFT några gånger, men inte riktigt orkat sätta mig in i vad det är. Efter en dålig erfarenhet av TFT tänkte jag att det inte var något för mig ändå. TFT står för tankefältsterapi och till viss del bygger det på samma tekniker. Fast helt ärligt byggde nog den dåliga erfarenheten på saker som handlade om terapeuten och bemötandet, snarare än metoden. I vilket fall har jag bara inte orkat bry mig om EFT. Ibland får det ju vara så.

Men så hittade jag den här boken och läste den. För jag tänkte att det kanske ändå var intressant. Och det verkar intressant! Det är en teknik som bygger på att skapa acceptans och där man med bland annat affirmationer och knackningar på olika punkter på kroppen gör att känslomässigt jobbiga saker kan lugna sig, och att man lättare kan hitta acceptans och leva med dem.

Även om jag på egen hand jobbar mycket med acceptans och medvetna val, så är det saker som sätter igång en massa varningssignaler hos mig. Med affirmationer är det inte alls bättre. Inte för att det i sig är dåliga saker, men det finns ganska gott om självhjälpslitteratur och människor som sysslar med positivt tänkande som använt orden på ett sätt som blir destruktivt för mig. Det blir inte bra när man får et att låta som att man väljer om man blir sjuk, väljer om man har ont, väljer om man blir skadad av sånt som hänt en, eller föreställer sig att man kan komma över alla sina problem med några enkla affirmationer.

I den här boken är det inte alls det där dåliga sättet det handlar om. Tvärtom handlar det om att göra val utifrån sina förutsättningar. Man kan inte välja att ha ont, men kanske kan man ha som mål att välja att tycka om sig själv trots smärtan. Affirmationerna är inte heller några plattityder som ska försöka överrösta det som är verkliga problem, utan sätt att upprepa och förankra sig i de val man gör, och ett sätt att komma närmare den acceptans som gör tex att man kan tycka om sig själv även om man har ont.

Det känns sympatiskt, och författaren är också noga med att visa att hon förstår skillnaden mellan lättare problem och svåra trauman, och hur man kan vara försiktig med sig själv. Att det inte behöver vara att antingen dyka rakt in i det hemskaste, och riskera att översvämmas av det, eller inte använda tekniken alls. Att det går att närma sig mindre problem och följder av det man varit med om, och trots allt få välbehövlig hjälp och lindring. Och att det inte alltid går att orka eller vilja ge sig in i att lära sig en teknik av det här slaget, som till en början kräver att man tränar några gånger varje dag, och sen fortsätter att använda sig av tekniken. Ibland är det för mycket, och ibland är det för svårt att ens sätta sig ner och formulera vad det är man önskar att man kunde förändra, bryta ner det i mindre påståenden, skapa lämpliga affirmationer och ta ett litet steg i taget för att komma vidare. Ibland behövs något helt annat. Kanske terapi eller medicin, eller att för ett tag inte ha fokus på hur man mår, även om det påverkar ens liv.

Kanske låter frälst nu, och jag gillar verkligen boken. Den är pedagogisk och har många exempel, det känns som att Brattberg närmar sig läsaren med förståelse och varsamhet, och förutom genomgångarna av hur man ska göra så finns det några avsnitt där det presenteras teoretiskt hur metoden kan fungera, och vad en studie gett för resultat. Det är en bra bok. Och jag vill skriva om den för att jag tänker att det är en metod som kanske kan vara till hjälp för människor, och för att den här boken känns som en bra inledning till metoden.

Fast själv har jag inte provat den. Jag använder andra metoder för acceptans och förändring i mitt liv, och just nu behöver jag personligen fokusera mer på annat, och låta det som är känslomässigt jobbigt bara få vara som det är ett tag. Och vara lugn i att det är ok. Det finns massor av bra metoder och övningar som kan vara till hjälp, men själv har en av mina viktigaste lärdomar varit att välja bland dem, inte testa alla, eller tro att jag orkar för många parallellt. Och något annat jag lärt mig med tiden är att det är ok att inte ta sig över alla hinder. Känner jag fortfarande motstånd pga den där TFT-sessionen som inte var bra för mig så kan det få vara så också. Det är inte som att något i mitt liv hänger på att jag använder mig av en teknik där man arbetar med att knacka på olika punkter. Jag får välja något annat, och jag gör det. Kanske återvänder jag och provar en annan gång, om det känns som att det är vad jag behöver just då.

Vinn en bok, köp en billig bok, få en bok att recensera

Min nya bok Till dig som är liten och finns inuti – Breven från bloggen är färdig helt nyss. Därför vill jag säga tre saker.

♡ Det går att vinna en bok om man deltar i tävlingen som finns på instagramkontot @bokdagbok. Det är alltid väldigt få som deltar i mina tävlingar, så chansen att vinna är stor. Du måste delta innan kl 18 på lördag om du ska ha en chans att vinna.

♡ Fram till och med lördag går det också att köpa en bok till ett billigare pris. Vill du köpa några av mina andra böcker samtidigt blir de också billigare. Erbjudandet finns i min affär som du hittar här: etsy.com/shop/regnlund

♡ Det finns möjlighet att få ett ex av boken för att recensera. Vill du ha det kan du maila mig på regnlund@gmail.com och säga var du vill recensera den.