Trauma och trötthet: PTSD och utmattning, del 1.

Ok, när vi kommit såhär långt så känns det rimligt att titta lite på utmattning. Förklaringarna för hur stress fungerar och påverkar kroppen ser ungefär likadana ut oavsett om man läser på sidor om utmattning eller på sidor om PTSD. Helt enkelt för att det i grunden är samma mekanismer och på ett sätt liknande reaktioner, även om trauma är en extrem form av stress. Men där PTSD har karakteristiska symptom som flashbacks och drömmar som färgas av invasiva minnen så har utmattning istället trötthetssymptom som det mest karakteristiska.

Man kan läsa om diagnoskriterierna för utmattningssyndrom tex här, och ser då att det finns 6 olika kriterier. Kriterium B är att ”Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden.”. Kriterium A och C handlar om att man måste ha haft fysiska och psykiska symptom på utmattning i minst två veckor, där man i C kan läsa om de olika symptomen man ska ha för att uppfylla kriteriet. I A kan man läsa att det ska vara så att ”Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.”

Det fjärde kriteriet som kallas D innebär att de symptom man har ska orsaka nedsatt funktion eller signifikant lidande för personen. De två sista handlar om att utesluta andra orsaker till symptomen, där F säger att om man uppfyller kriterierna för depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom så blir utmattningssyndrom en tilläggsdiagnos.

Mer om utmattningssyndrom kan man läsa i en text från Socialstyrelsen som heter Utmattningssyndrom -Stressrelaterad psykisk ohälsa. Där går de lite djupare in på olika aspekter av utmattningssyndrom.

Som man kan se i det sista kriteriet så bygger inte utmattningssyndrom på att man inte har någon annan psykisk diagnos, tvärtom kan man ha den som tilläggsdiagnos. Dock står det inget om PTSD.

Överhuvudtaget står det extremt lite om trauman och PTSD när man läser om utmattningssyndrom. I socialstyrelsens skrift kan man hitta att trauma nämns en enda gång, och då står det att det tar lång tid för patienten att bli sjuk, och när hen söker vård är det ofta efter en akut försämring som kan komma plötsligt och ”inte sällan föregås av en traumatisk händelse eller en akut konflikt.” Det är allt. PTSD nämns inte som möjlig differentialdiagnos, inte som en diagnos där man kan ha utmattningssyndrom som tilläggsdiagnos, och trauma nämns inte som möjlig orsak till utmattning. Bara i det enda sammanhanget jag nämnt, att man efter en lång tid av stress kan bli akut försämrad av ett trauma.

I socialstyrelsens text kan man läsa om vilka som drabbas av utmattningssyndrom. Där står det: ”Utmattningssyndrom tycks vara speciellt vanliga hos personer med mycket människokontakt (personal inom vård, skola, omsorg, mellanchefer på företag). Det finns ännu inga entydiga resultat om vilka faktorer som kan vara predisponerande, men sådana kan väntas inom kort tid från de omfattande studier som pågår. Rylander och medarbetare beskriver att förekomsten av personlighetsstörning bland patienter med utmattningssyndrom och utmattningsdepression är låg, avsevärt lägre än bland patienter som vårdas inom psykiatrin för depressionstillstånd (20). Ett kliniskt intryck som delas av många läkare som intresserat sig för tillståndet är att det ofta rör sig om mycket ambitiösa personer som satsat hårt, kanske alltför hårt, på sitt arbete. Detta intryck stämmer väl överens med Hallsten och medarbetares tankar om att utbränning är speciellt vanlig hos dem som grundar sin självkänsla i sina arbetsprestationer.”

I diagnoskriterierna står det inte att man måste ha blivit sjuk av arbetsrelaterad stress, utan det står som sagt att ”symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.” Som jag försökte redogöra för i det här inlägget så finns det anledning att tänka sig att människor med PTSD har en rad stressfaktorer/stressorer som till stor del beror på just PTSD:n, och det är vanligt att det är saker som pågår i mer än ett halvt år.

Alla med PTSD måste inte drabbas av utmattning pga det, på samma sätt som inte alla som lever med hög nivå av stress i arbetet måste göra det. Man har olika personliga sårbarheter och det finns också faktorer som kan verka förebyggande som minskar risken för att man ska bli utmattad. Men det är ändå märkligt att det bara verkar vara stress från arbetslivet som man ger uppmärksamhet och resonerar om när det handlar om utmattningssyndrom.

I somras bläddrade jag i en massa olika böcker om utmattning just för att jag ville hitta något om trauma. Jag hittade en bok som hette Kvinnligt, manligt, stressigt och tänkte att det ju måste vara rätt bok. Alla vet väl att kvinnor löper större risk att drabbas av PTSD och det måste väl spela roll när man tittar närmare på manligt och kvinnligt och det handlar om att bli sjuk av stress på olika sätt. Fast inte ens där fanns trauman med. Det var en intressant bok på andra sätt, som visade hur förändringar som lett till en ökad jämställdhet lett till att kvinnor numera ofta har både stress från traditionellt kvinnliga områden (familj, omsorg om relationer osv) och traditionellt manliga (prestationsbaserade), vilket man kan studera bland annat genom adrenalinpåslag i olika situationer. Män har inte genomgått samma förändring där, utan det är kvinnor som blivit mest förändrade och genom det ökat sin sårbarhet för att bli sjuka av stress, helt enkelt för att de sammanlagt utsätts för mer. Som sagt var det en intressant bok, men trauman och PTSD lös med sin frånvaro. Som i stort sett överallt när det handlar om utmattning.

Jag har fler trådar jag vill dra i vad gäller detta, men jag får fortsätta nästa vecka.

2 reaktioner på ”Trauma och trötthet: PTSD och utmattning, del 1.

  1. Läste häromdagen en artikel, som jag inte kan hitta nu, att ungefär dubbelt så många kvinnor som män drabbas av PTSD.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.