Förklaringsförsök · Teorier · Trötthet

Trauma och trötthet: PTSD och utmattning, del 1.

Ok, när vi kommit såhär långt så känns det rimligt att titta lite på utmattning. Förklaringarna för hur stress fungerar och påverkar kroppen ser ungefär likadana ut oavsett om man läser på sidor om utmattning eller på sidor om PTSD. Helt enkelt för att det i grunden är samma mekanismer och på ett sätt liknande reaktioner, även om trauma är en extrem form av stress. Men där PTSD har karakteristiska symptom som flashbacks och drömmar som färgas av invasiva minnen så har utmattning istället trötthetssymptom som det mest karakteristiska.

Man kan läsa om diagnoskriterierna för utmattningssyndrom tex här, och ser då att det finns 6 olika kriterier. Kriterium B är att ”Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden.”. Kriterium A och C handlar om att man måste ha haft fysiska och psykiska symptom på utmattning i minst två veckor, där man i C kan läsa om de olika symptomen man ska ha för att uppfylla kriteriet. I A kan man läsa att det ska vara så att ”Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.”

Det fjärde kriteriet som kallas D innebär att de symptom man har ska orsaka nedsatt funktion eller signifikant lidande för personen. De två sista handlar om att utesluta andra orsaker till symptomen, där F säger att om man uppfyller kriterierna för depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom så blir utmattningssyndrom en tilläggsdiagnos.

Mer om utmattningssyndrom kan man läsa i en text från Socialstyrelsen som heter Utmattningssyndrom -Stressrelaterad psykisk ohälsa. Där går de lite djupare in på olika aspekter av utmattningssyndrom.

Som man kan se i det sista kriteriet så bygger inte utmattningssyndrom på att man inte har någon annan psykisk diagnos, tvärtom kan man ha den som tilläggsdiagnos. Dock står det inget om PTSD.

Överhuvudtaget står det extremt lite om trauman och PTSD när man läser om utmattningssyndrom. I socialstyrelsens skrift kan man hitta att trauma nämns en enda gång, och då står det att det tar lång tid för patienten att bli sjuk, och när hen söker vård är det ofta efter en akut försämring som kan komma plötsligt och ”inte sällan föregås av en traumatisk händelse eller en akut konflikt.” Det är allt. PTSD nämns inte som möjlig differentialdiagnos, inte som en diagnos där man kan ha utmattningssyndrom som tilläggsdiagnos, och trauma nämns inte som möjlig orsak till utmattning. Bara i det enda sammanhanget jag nämnt, att man efter en lång tid av stress kan bli akut försämrad av ett trauma.

I socialstyrelsens text kan man läsa om vilka som drabbas av utmattningssyndrom. Där står det: ”Utmattningssyndrom tycks vara speciellt vanliga hos personer med mycket människokontakt (personal inom vård, skola, omsorg, mellanchefer på företag). Det finns ännu inga entydiga resultat om vilka faktorer som kan vara predisponerande, men sådana kan väntas inom kort tid från de omfattande studier som pågår. Rylander och medarbetare beskriver att förekomsten av personlighetsstörning bland patienter med utmattningssyndrom och utmattningsdepression är låg, avsevärt lägre än bland patienter som vårdas inom psykiatrin för depressionstillstånd (20). Ett kliniskt intryck som delas av många läkare som intresserat sig för tillståndet är att det ofta rör sig om mycket ambitiösa personer som satsat hårt, kanske alltför hårt, på sitt arbete. Detta intryck stämmer väl överens med Hallsten och medarbetares tankar om att utbränning är speciellt vanlig hos dem som grundar sin självkänsla i sina arbetsprestationer.”

I diagnoskriterierna står det inte att man måste ha blivit sjuk av arbetsrelaterad stress, utan det står som sagt att ”symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.” Som jag försökte redogöra för i det här inlägget så finns det anledning att tänka sig att människor med PTSD har en rad stressfaktorer/stressorer som till stor del beror på just PTSD:n, och det är vanligt att det är saker som pågår i mer än ett halvt år.

Alla med PTSD måste inte drabbas av utmattning pga det, på samma sätt som inte alla som lever med hög nivå av stress i arbetet måste göra det. Man har olika personliga sårbarheter och det finns också faktorer som kan verka förebyggande som minskar risken för att man ska bli utmattad. Men det är ändå märkligt att det bara verkar vara stress från arbetslivet som man ger uppmärksamhet och resonerar om när det handlar om utmattningssyndrom.

I somras bläddrade jag i en massa olika böcker om utmattning just för att jag ville hitta något om trauma. Jag hittade en bok som hette Kvinnligt, manligt, stressigt och tänkte att det ju måste vara rätt bok. Alla vet väl att kvinnor löper större risk att drabbas av PTSD och det måste väl spela roll när man tittar närmare på manligt och kvinnligt och det handlar om att bli sjuk av stress på olika sätt. Fast inte ens där fanns trauman med. Det var en intressant bok på andra sätt, som visade hur förändringar som lett till en ökad jämställdhet lett till att kvinnor numera ofta har både stress från traditionellt kvinnliga områden (familj, omsorg om relationer osv) och traditionellt manliga (prestationsbaserade), vilket man kan studera bland annat genom adrenalinpåslag i olika situationer. Män har inte genomgått samma förändring där, utan det är kvinnor som blivit mest förändrade och genom det ökat sin sårbarhet för att bli sjuka av stress, helt enkelt för att de sammanlagt utsätts för mer. Som sagt var det en intressant bok, men trauman och PTSD lös med sin frånvaro. Som i stort sett överallt när det handlar om utmattning.

Jag har fler trådar jag vill dra i vad gäller detta, men jag får fortsätta nästa vecka.

Böcker

Vinn en bok, köp en billig bok, få en bok att recensera

Min nya bok Till dig som är liten och finns inuti – Breven från bloggen är färdig helt nyss. Därför vill jag säga tre saker.

♡ Det går att vinna en bok om man deltar i tävlingen som finns på instagramkontot @bokdagbok. Det är alltid väldigt få som deltar i mina tävlingar, så chansen att vinna är stor. Du måste delta innan kl 18 på lördag om du ska ha en chans att vinna.

♡ Fram till och med lördag går det också att köpa en bok till ett billigare pris. Vill du köpa några av mina andra böcker samtidigt blir de också billigare. Erbjudandet finns i min affär som du hittar här: etsy.com/shop/regnlund

♡ Det finns möjlighet att få ett ex av boken för att recensera. Vill du ha det kan du maila mig på regnlund@gmail.com och säga var du vill recensera den.

Att vara flera inuti · Till dig som är liten och finns inuti · Trötthet

Till dig som är liten och finns inuti. Att klara det.

Hej

hur har du det idag? Jag är trött och yr och lite glad och nervös. En massa i en röra alltså. Ibland är det så. Glad och nervös är jag för att jag precis blev färdig med en bok. Det nervösa är för att det känns läskigt att ladda upp filerna och klicka i rutorna om avtal och sen inte kunna ändra nåt mer. Tänk om något blev jättefel som jag inte såg? Fast jag tror inte det. Inte egentligen. Ibland kanske man måste vara lite nervös bara, när nåt spelar roll för en.

Det glada är också för boken. Den är med de breven jag skrev på 1177-bloggen. Jag tänkte att den skulle vara färdig för kanske ett år sen. Men så blev jag så trött och det gick inte och gick inte och gick inte. Ibland känns det som att inget funkar och att det aldrig kommer göra det. Och ofta tycker jag att det är svårt att det inte kan funka som för andra. Jag vill också kunna sitta och jobba med saker en hel dag och inte hålla koll på klockan och yrseln.

Fast kanske att lite av det glada handlar om det också, att ha lyckats putta undan det som handlar om att vilja kunna göra på det vanliga sättet, som andra. För boken blev färdig för att jag gjorde på mitt sätt, som funkade för mig. Jag är ändå lite glad för att det finns såna sätt. För att det går att testa och vara försiktig och liksom lirka med saker så de kan funka ändå, även om de är stora.

Och ibland är jag väldigt ledsen för det också, för att det ska behövas. Varför kan inte jag bara få funka? Varför måste jag vara så yr och trött? Det är rätt orättvist.

Hur är det för dig? Fungerar du? Orkar du göra saker på vanliga sätt? Och orkar du hitta andra sätt när det inte går? Ibland finns det ju inte ens några andra sätt att hitta. Ibland kan man bara finnas och andas en liten stund i taget och det är ändå för mycket. Det är väl det riktigt hemska, när man knappt räcker till att finnas. Jag hoppas att det inte är så för dig, för er. Hoppas att du och de andra inuti har det bättre än så, att det finns plats för att göra något ni längtar efter eller vill. Det spelar så stor roll när det är möjligt. Även om man måste hitta sina egna vägar och lirka fram saker och gå omvägar för att komma framåt.

Värme och snällt
Linnéa